Maria Kindell

Möt musikerna

Jag har många musikaliska förebilder men den viktigaste har alltid varit min pappa, som också var fagottist. Han var min första lärare på fagott. Han var så otroligt engagerad! Han älskade musik, och hans entusiasm smittade verkligen av sig på mig! Jag beundrar hur han alltid gjorde sitt bästa för att det skulle bli så bra resultat som möjligt, oavsett vad för musik som stod på hans notställ.

Jag glömmer aldrig när vi spelade Scheherazade av Rimskij-Korsakov med Elim Chan som dirigent. Jag hade drömt om att spela första fagott på den, för det är så vacker musik och flera fina fagottsolon. Repen hade gått bra, och det var så kul att spela med Elim, för hon gav mig mycket frihet att spela som jag ville. Alla solon hade gått bra och orkestern var i högform, så när vi kom till sista maffiga orkestertuttit på konserten svallade känslorna över och jag började gråta av glädje. Musik kan vara så oerhört starkt!

Jag flyttade till Umeå för att det var här jag fick jobb. Det är ganska svårt att få jobb som musiker, och långt ifrån alla städer har sin egen orkester. Vill man ha en fast tjänst som musiker måste man vara beredd att flytta dit som en orkester vill ha en. Men jag hade vikarierat i orkestern här en del innan jag provspelade, så jag visste att det var en trevlig orkester att jobba i när jag sökte jobbet. Med familjen på västkusten hade jag inte stannat om jag inte trivdes så bra som jag gör, och nu är jag här för att stanna.

Jag spelade fiol från att jag fem år. Fagott började jag med som tioåring, men jag fortsatte med fiolen samtidigt som jag också spelade fagott tills jag gick ut gymnasiet och började på musikhögskolan. Det var först på gymnasiet det mognade fram att jag ville bli musiker och satsa på fagotten. Fiol var också kul, men fagotten var mer jag.

När jag var liten ville jag bli världens bästa violinist OCH fagottist. Man kan ju alltid drömma! Det var mycket jobb bara att bli en ok fagottist… Sen hade jag också perioder med andra drömmar än musik, t.ex. psykolog, civilingengör eller arkitekt.

Det bästa med jobbet är att spela konsert! Inget är bättre än när man övat och repat och förberett sig och så kommer dagen när man får göra sig fin, gå upp på scenen och framföra musiken för en förväntansfull publik! Jag njuter mest av att spela fina symfonier med fin stämföring, t.ex. Brahms, men rytmisk musik som t.ex. Våroffer av Stravinsky är också väldigt kul att spela. Det roliga med rytmiskt utmanande musik är att man klurar på hur man ska lösa alla svåra rytmer, och plötsligt så får man in det i kroppen och det börjar svänga. Sen älskar jag att spela kammarmusik och har varit ganska aktiv inom det, senaste året. Det är ett väldigt kreativt sätt att spela på, då det är vi själva i ensemblen som bestämmer hur vi vill spela och hur vi vill repetera för att låta så bra som möjligt.

Innan jag blev musiker på heltid sommarjobbade jag inom hemtjänsten några somrar. Det var väldigt spännande! Det var fint att lära känna de äldre som jag besökte, och jag fick erfarenheter om livet som har varit väldigt värdefulla för mig.